Vad är Dysfagi?

Vilka symtom har man vid Dysfagi?

Dysfagi, eller svårigheter att svälja, uppstår när det finns ett problem med sväljprocessen från munnen till magen. Det förekommer ofta efter stroke, strålbehandling för huvud- och halscancer, traumatisk huvud- eller ryggmärgsskada, trakeotomi, brännskador och meningit. Det är också vanligt hos personer med medfödda eller degenerativa neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom, multipel skleros, cerebral pares och kronisk obstruktiv lungsjukdom.

Utöver svårigheter att svälja kan Dysfagi innebära ytterligare besvär, och personer som lider av Dysfagi kan visa följande tecken och symtom:

Dysfagi medför inte bara fysiska symtom utan även betydande sociala konsekvenser. Att äta tillsammans är en social aktivitet där människor samlas och spenderar tid tillsammans, och personer med symtom svåra nog att behöva näringsintag via sond kan då uteslutas helt från måltiden. Även symtom som dregling och andnöd under måltider upplevas som socialt oacceptabla eller pinsamma, vilket leder till att personer med dessa symtom kan undvika dessa sociala tillfällen trots att oralt intag av mat är möjligt. Denna isolering från gemenskapen kan förvärra känslor av ensamhet och utanförskap, eftersom de går miste om den sociala interaktion och det stöd som en gemensam måltid kan erbjuda.

Vilka är komplikationerna av Dysfagi?

Dysfagi kan ha allvarliga komplikationer såsom aspirationspneumoni, som beror på att mat eller saliv kommer ner i luftstrupen och in i lungorna. Aspirationspneumoni är ett mycket allvarligt tillstånd och en av de främsta dödsorsakerna bland äldre. Dysfagi kan också predisponera patienter för komplikationer såsom kvävning och bronkospasm samt kronisk undernäring och livshotande uttorkning, muskelförlust, fysisk svaghet. Dysfagi påverkar tydligt livskvaliteten. Många patienter med Dysfagi förlitar sig på näringsintag med sond eftersom de inte kan inta någon form av näring eller vätska på egen hand. Patienter med sonder upplever ofta personligt obehag och en drastisk minskning i aktivitet på grund av besväret och smärtan. Förlusten av förmågan att svälja kan också leda till allvarlig depression på grund av svårighet till normal livsstil.

Hur diagnostiseras Dysfagi?

Läkare och logopeder som diagnostiserar och behandlar sväljsvårigheter använder olika tester som ger dem möjlighet att se de olika delarna av sväljmekanismen, bland annat Videofluroscipic Swallowing Study (VFSS) med hjälp av röntgen, och Fiberoptic Endoscopic Evaluation of Swallowing (FEES) med hjälp av en kamera.

Hur behandlas Dysfagi?

Fram till nyligen behandlades Dysfagi med konventionell talterapi och munövningar, termoterapi, patientutbildning, sväljrörelser och fysiologiska övningar. I många fall rekommenderades förändringar i kosten och matlagningen för att förbättra sväljsäkerheten.

Ett kraftfullt komplement till dessa konventionella metoder är NMES (Neuromuskulär Elektrisk Stimulering) som nyttjar elektriska pulser för att stimulera sväljmusklerna, och det finns många studier kring NMES som visar att det är ett kraftfullt komplement till de traditionella metoderna för behandling av Dysfagi. Det går även att läsa en intervju med Bettina Allers, arbetsterapeut på Rigshospitalet i Köpenhamn som med stor framgång använt VitalSim Plus sedan 2016.